Julgranens historia

Det började med en kvistad gran

Julgran med julljus och julklappar under

Julpyntad julgran med julklappar

Långt innan vi satte in julgranen i stugan ställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. Det var ett tecken på att julefriden hade inträtt men det var också ett skydd mot farliga makter. Detta skedde på Tomasdagen den 21 december.

Julgranen kommer från Tyskland

Men så uppenbarade sig den klädda, ljusprydda inomhusgranen. Traditionen kommer från Tyskland och den första kända klädda granen är från 1741 och fanns på herrgården Stora Sundby i Södermanland. Ljusen var av vax, den var klädd med gotter och julklapparna var placerade under granen.

Hängdes ibland i taket

I slutet av 1800-talet blir julgranen allmän. Från herrgårdar, prästgårdar och skollärarboställen sprider den sig i bygderna. Var stugan trång placerades granen på en pall, på bordet eller hängdes i taket. Även i förmögna familjer förekom det att man hade en gran stående på bordet. Detta var speciellt vanligt i julgranens hemland Tyskland. Det är även därifrån de första julgransprydnaderna och julklapparna, som mekaniska leksaker och dockor, kommer. När julgranen väl slagit igenom vid 1800-talets slut framkom den i en mängd varianter. I små låga stugor med trångt om utrymme hängdes den i taket och i andra stugor fick den stå på ett bord. Hade man rymligt var den hög och stod i en julgransfot på golvet och nådde upp i taket.

Julgransprydnader

Enklare granar kläddes med ätliga prydnader som äpplen, russin, nötter och pepparkaksfigurer. Stora marknadskarameller hängdes gärna i de lite större granarna och hemtillverkade girlanger av silkespapper nådde från toppen till nedersta grenen. Hade man råd köpte man glittergirlanger och flaggor, både svenska och utländska. En fattig familj däremot kanske bara hade råd med små papperstussar av brunt omslagspapper.

En brokig gran

Annorlunda var det med julgranen i ett rikt och välbärgat hem. Granen ingick som en del i inredningen och visade herrskapets estetiska sinne och dyrbara smak. Böcker och tidningar gav inspiration och tips. Här fanns den brokiga granen med tyska prydnader i form av glaskulor, istappar, påsar, korgar och strutar med godis, leksaker, flaggor och en mängd fina bokmärkesänglar. Men det dög inte med bara köpta saker, man skulle göra sitt eget, vilket var en dygd i en borgerlig familj. Som exempel på detta klipptes t.ex. snökristaller i vitt papper som sattes på yttersta grenspetsen.

Nordiska museets gran

En brokig gran finns i Nordiska museets stora hall varje jul. Prydnaderna är gjorda av Maria Flink, författare till boken Granna granen och är ett fint exempel på det sena 1800-talets brokiga gran. I utställningen Traditioner finns i en salong exempel på den vita och silvriga granen, en annan av det senare 1800-talets modegranar. Prydnaderna på den är ur museets samlingar.

Här hittar du mer julgranstips och fakta om julgranen.

Källa:

Nordiska Museets logotyp