Annandag jul

Staffansupptåg
Annandagen var däremot staffansupptågens dag. Ungdomar klädde ut sig och red eller gick runt i stugorna under sång och glam för att tigga ihop mat och dryck till egna kalas. Staffansvisor ingick i uppträdandet.
Eftersom man inte gjort rent hos djuren på juldagen gick man upp tidigt på annandagen för att mocka, inte bara på den egna gården utan även på grannens. Var det någon bonde som var impopulär kunde det hända att drängarna i stället kastade in gödsel.
Staffansritt
Annandagens morgon skulle hästarna vattnas i nordrinnande vatten för att hålla sig friska under det kommande året. Detta kombinerades med Staffansritt, det vill säga kappridning.
Staffan stalledräng
Dagens namn är Stefan eller Staffan. S:t Stefanus stenades denna dag och enligt legenden var Staffan stalldräng hos kung Herodes. När han vattnat sina hästar fick han syn på stjärnan och framförde budskapet om Jesu födelse till Herodes. Herodes svarade att det var lika orimligt som att den stekta tuppen skulle flyga upp och gala, vilket skedde! Staffansvisan är en medeltida ballad som berättar om legenden.
Annandag jul var också den dag då julgillena inleddes. Grännar och släktingar träffades under mellandagarna till lek och dans. Stjärngossarnas kringgång tillhörde annandagen i trakterna runt Vänern, annars förekommer denna sed mest vid trettonhelgen.
Menlösa barns dag
Menlösa barns dag (menlös, ’oskyldig’) firades den 28 december under den katolska tiden till minne av de barn kung Herodes sägs ha låtit dräpa i Betlehem för att undgå profetian om gossebarnet som skulle födas och bli judarnas konung. De blev de första martyrerna. Dagen kallades förut för fjärdedag jul och firades fram till år 1772.
Hämtat ur: God Jul! Från midvinterblot till Kalle Anka – Lena Kättström Höök. Nordiska Museets Förlag