Adventsstjärnan/julstjärnan

Idé från Tyskland

Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talet men de första adventsstjärnorna såg dagens ljus redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Där hade den Evangeliska brödraförsamlingen herrnhutarna sitt säte och där fanns bland annat internatskolor för missionärernas barn. En av lärarna på skolan fick på 1880-talet idén att tillsammans med eleverna göra pappersstjärnor, med plats för en lampa inuti, för att dekorera skolan med under adventstiden. Enligt herrnhutisk tradition skulle uppslaget ha kommit från en av deras missionärer som sett svenska stjärngossar gå med stjärnan.

Herrnhutiska stjärnan

Med de handgjorda stjärnorna som tillverkades på skolan som förebild började en pappers- och missionsbokhandlare i Herrnhut att konstruera en monterbar stjärna med löstagbara spetsar för försäljning. Modellen var klotformig med taggar åt alla håll. Genom att spetsarna var löstagbara kunde de omfångsrika stjärnorna packas i små avlånga askar vilket underlättade transport och försäljning. Ljuset inuti stjärnan kom från en liten fotogen- eller oljelampa som med tiden byttes ut mot en glödlampa. På 1910-talet började sådana herrnhutiska stjärnor dyka upp i Sverige, ofta förmedlade genom bekantas bekanta. Så småningom växte en Sternfabrik fram i Herrnhut, som på 1930-talet även började exportera stjärnor till andra länder, däribland Sverige där de såldes i bok- och pappershandlar. Stjärnorna gick under namnet Weinachtsstern (julstjärna) och senare Original Herrnhuter Stern. Den typiska herrnhutiska julstjärnan består av 17 fyrkantiga och 8 trekantiga spetsar som sätts samman och bildar en stjärna med strålar åt alla håll. Julstjärnan är omfångsrik och hängdes vanligtvis upp i taket mitt i rummet eller i en dörröppning.

Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de tyskimporterade stjärnorna började säljas i Sverige.

Den moderna julstjärnan skapas

De tyska stjärnorna var ganska dyra i inköp, men 1941 startade Erling Persson, sedermera klädföretaget Hennes & Mauritz grundare, en billigare massproduktion av adventsstjärnor. Den nu typiska platta, sjuuddiga, gulröda adventsstjärnan som hänger i många av våra fönster i advent var hans skapelse.
Det hela började med att Erling Perssons barndomskamrat Björn Wennberg inför julen 1940 la märke till en tysk stjärna i skyltfönstret till färghandeln i hörnet Sveavägen – Tunnelgatan som kostade 15 kronor. De båda affärskompanjonerna såg möjligheterna att sälja betydligt billigare julstjärnor. Med hjälp av en finurlig konstruktion anpassades julstjärnan till masstillverkning och gjordes hopfällbar. Detta gjorde att den lätt kunde stuvas undan efter julen men framförallt medförde det att transporterna underlättades och gjordes billigare.

Julstjärnan blir en försäljningssuccé

Redan till julen 1941 hade de fått fram 200.000 julstjärnor av papp som såldes för 2.50 kr styck. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda julstjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. En av förklaringarna till succén, förutom det låga priset, var troligen det behov av julstämning som fanns i krigsårens mörklagda Sverige. Andra anledningar till adventsstjärnornas popularitet i Sverige var nog att de påminde om stjärngosseupptågens stjärnor samt att det var en gammal svensk tradition att lysa upp fönstren med tända ljus på juldagens morgon, som en hälsning till julottebesökarna.

Gnistrade bra tack vare patentskyddade hål

Genom att julstjärnorna var platta med taggar bara åt sidorna kunde de få plats att hängas i fönstren. För att stjärnan skulle gnistra extra mycket försågs pappen med små stjärnformade hål och dessa patentskyddades för att undvika efterapning. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar som i olika lokaler (bland annat på Döbelnsgatan) klistrade ihop stjärnorna. Huvudkomponenterna bestod av utstansade pappersbitar samt metalltråd från Gnosjö.

Tindra Kristall blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna och ibland förpassades den till barnkammare och köksregioner.

De senaste decenniernas stjärnor

På 1950-, 60- och 70-talen fick Tindra Kristall konkurrens av modernare varianter tillverkade av träspån, halm, näver och metall. Men man kan fortfarande se de rödgula pappersstjärnorna sprida sitt sken i advent och den finns fortfarande till försäljning, fast de numer är ”Made in Hongkong”.

Dagens orientaliska pappersstjärnor

Den senaste nyheten på adventsstjärneområdet består av orientaliska pappersstjärnor som kan fås i de flesta färger. Indiska Magasinet AB tillverkar sedan 10-15 år tillbaka orientaliskt designade adventsstjärnor i Indien, formgivna i Sverige. Man ville utveckla den traditionella adventsstjärnan till att bli lite mer orientalisk och spännande med tanke på resten av vårt orientinspirerade sortiment. Mässingsstjärnor började tillverkas för ca 10-15 år sedan och stjärnor i glas/metall och papper för ca 10 år sedan.

Källa: