Julbocken och julbocksupptåg

Jullbocksupptåg

Julbockens roll i sammanhanget är något mer diffus. Julbocksupptågen är en tradition med rötter i medeltida Nikolausspel och möjligen även i förhistoriska riter. I katolska länder brukade en figur utklädd till S:t Nikolaus komma den 6 december med belöningar till de skolbarn som varit flitiga. Han brukade åtföljas av en djävulsfigur i bockgestalt som straffade de olydiga barnen. Julbocken har även varit julklappsutdelare och han var en populär figur i de olika julupptågen där han hade en framträdande roll.

Oftast var det julbocken eller Judas med pungen som i en säck samlade in det som skänktes. Julbocken var ibland försedd med en tratt mellan käkarna vari brännvinet kunde hällas rakt ner i en kagge som hängde runt halsen så att det kunde sparas till ett senare tillfälle.

Seden lever vidare idag

Än idag lever seden att gå med stjärnan kvar på vissa ställen i Sverige, till exempel i Stockholms skärgård. Staffansvisan och Goder afton, goder afton, båd herre och fru, vi önska eder alla en fröjdefull jul... är gamla visor som sjungits i stjärnupptågen.

Stjärnupptågens stora fantasifulla stjärnor är ursprunget till dagens lysande adventsstjärnor i våra fönster samt den lilla guldstjärna på pinne som luciatågens stjärngossar bär.